Framtidens agronomer

Igår var det temadag på skolan med titeln "Framtidens agronomer". Eftersom vi ändå var lediga passade jag förstås på att gå dit och det var ett 70-tal yrkesverksamma och studenter som var där. På förmiddagen var det föreläsningar om bl.a. arbetsmarknad och agronomens roll och identitet och på eftermiddagen delade vi in oss i seminariegrupper för att kunna diskutera kring vilka krav som kommer att ställas på framtidens agronomer och hur ansvarsfördelningen bör se ut. Det var väldigt, väldigt intressant och jag tycker att jag nu har fått en bättre koll på arbetsmarknad, utbildningen och framtida krav.

Om 132 timmar sitter jag i tentasalen. Det värsta är att alldeles för många av dessa timmar är uppbokade till annat än tentaplugg och därför är jag väl medveten om att jag har en lång kväll framför mig. Och fler långa kvällar lär det bli. Sömnen tar alltid stryk under inläsningsperioderna. Tyvärr. I morgon har vi dessutom en redovisning av en "litterature review", alltså sammanfattning och presentation av vetenskapliga artiklar. Detta är väl i sig inte alltför arbetskrävande, men många bäckar små... Nu återstår plugg, plugg, plugg och sedan hålla tummarna för att tentan går bra!

Stenålderskost?

Nu har jag suttit djupt koncentrerad en stund, allt för att försöka få klart arbetet med artiklarna som vi ska presentera nästa fredag. Varje grupp har fått varsin vetenskaplig artikel och vår har titeln "Consumer perception and the role of science in the meat industry". Men vi har även fått två av de andra gruppernas artiklar som vi ska opponera på, samt förbereda diskussionsfrågor om, och för min del handlar det dels om hur fisk påverkar hälsan, dels hur paleolitisk kost (stenåldersdieten) påverkar oss om man jämför med nutida mat. Fiskartikeln är jag inte riktigt klar med än, men jag har ju dagen och en stor del av morgondagen på mig också. Vi hade ju liknande upplägg i förra kursen, med att läsa och presentera vetenskapliga artiklar, men då låg de lite över vår nivå. Den här gången var de både lagom långa och lagom svåra, så det ska nog gå bra det här. Så, dags att fortsätta jobba nu :)

Falukorv, salami och kassler

Så var det dags för labb igen! Nu låter det kanske som vi har labbar och studiebesök hela dagarna, men så är det naturligtvis inte. Det har varit ovanligt mycket sådant i den här kursen, vilket jag tycker är jätteroligt, men den mesta tiden tillbringas ändå i föreläsningssalen.

Tidigare idag hade vi hur som helst en av alla de övningar som ingår i kursen. Övningarna är som små minilabbar och förra gången rensade vi fisk för att titta på musklernas utseende och inälvorna. Den här gången var det korv och kassler som var temat och vi skulle lära oss mer om både fermenterade korvar (t.ex. italiensk salami och Vasaloppskorv) och falukorv, prinskorv m.m. När det gäller de här fermenterade korvarna tillsätts en s.k. starterkultur med bakterier som sänker pH-värdet. Man tillsätter inget vatten, eftersom man vill ha en torr konsistens. När det gäller falukorv och liknande har man tvärtom ingen starterkultur, men man sätter ju till vatten. Kassler ingick som sagt också i övningen och vi fick provsmaka på två olika sorter, för att sedan gå igenom innehållsförteckningen och diskutera konsistensen och smaken.

Sedan fick vi reda på varför man kan tillsätta t.ex. potatis, rödbetor och selleri till en processad köttprodukt. Anledningen heter nitrat, som finns där naturligt. Nitrat kan med hjälp av bakterier omvandlas till nitrit, som ger en fin röd färg och bättre smak. Så slipper man ett E-nummer men får ändå en fin färg på produkten. Smart va :) Att det sedan finns andra fördelar och nackdelar med nitrit är en annan historia.

Studiebesök

Solen och värmen förbyttes mot en temperatur på strax över nollgradigt när vi var på studiebesök på HFG i Västerås nu i veckan. HFG arbetar med att förpacka olika slags kött. Det var intressant att se produktionen, men det rådde fotoförbud i produktionslokalerna, så ni får klara er utan bilder från besöket. Anledningen till kylan i lokalerna var förstås för att köttet inte klarar av rumstemperatur. Vi hade fått instruktioner av kursansvarige att klä oss varmt, men jag stod ändå och huttrade i mina fyra tröjor. Är man van vid den temperaturen som varit utomhus nu i ett par dagar, blir det ju som det blir.


Förutom att få se produktionen fick vi också en föreläsning om hur de arbetar med hygien och om olika sätt att förpacka kött. Det var intressant, även om jag var lite halvtrött efter att ha varit uppe alldeles för sent kvällen innan. Tyvärr får vi inte åka på studiebesök till ett riktigt slakteri i den här kursen. De som började innan oss fick göra det och de som kommer gå kursen efter oss får göra det, men slakteriet hade lagt ner och ett nytt hade inte hunnit öppna än. Alltså blev det HFG istället.

Kandidatarbetet redovisat!

Idag kunde vi äntligen redovisa vårt kandidatarbete. Förutom vår handledare och examinator fick vi en liten publik på 6 personer - jättekul verkligen! Tidigare under dagen hade vi repeterat lite, jag passade på att vara ute i solen på campus. Att ligga i gräset och lyssna på hårdrock samtidigt som man repeterade redovisningen passade mig alldeles utmärkt en sommardag som denna, och jag tyckte redovisningen gick bra. Som vanligt kan man mer utantill än vad man först tror, och lika bra var nog det, för jag hade lyckats skriva ut fel version av anteckningarna strax innan.

Ikväll ska jag iväg ännu en sväng till skolan, men nu för att lyssna på en föreläsning om jordbruk i andra länder. Ska bli intressant!

PSE och DFD

I veckan hade vi en minilabb, där vi skulle få titta och känna på olika köttbitar. Syftet var att vi skulle få reda på hur man mäter ytfärgen på kött (enligt en så kallad L*a*b*-färgskala) och pH-värdet. Nu var det mer att titta på än att experimentera själva, men det gick faktiskt lika bra ändå, och i det här fallet tror jag inte vi hade lärt oss så mycket mer om vi hade gjort det själva. Det var hur som helst intressant. Vi fick t.ex. titta och känna på PSE-kött (mjukt, blekt och med dålig vattenhållande förmåga, oftast griskött som blir så) och DFD-kött (mörkt och hårt på ytan). Det är en enorm skillnad och i synnerhet PSE-köttbitarna såg verkligen inte aptitliga ut.

Vi hade också ett delmoment där vi fick veta mer om forskningen om galtlukt. Det är en lukt som finns i okastrerade hangrisar och jag kan upplysa om att det finns trevligare dofter... Det är framförallt inget man vill ha i köket när man steker fläskkotlett.

Efter labben insåg vi att fler diskussionsfrågor väntade och nu har vi drygt en vecka på oss att bland annat fundera kring vad som händer i köttet under tillagning med avseende på mörheten och om mörheten skiljer sig mellan olika djur.

Meat Science

I måndags började vi en ny kurs, eller snarare del av kurs. Dairy Food Science och Meat Science är som två separata kurser men räknas som en. Den förstnämnda tentade vi av förra veckan och nu är det alltså Meat Science som gäller. Förutom uppropet fick vi under intropasset ut några frågor om muskelfibrer, bindväd och fettvävnad att besvara till diskussionstillfället på onsdagen. Typiskt nog fick jag feber på måndagskvällen och det blev därför ingen diskussion igår för min del. Om man missar något obligatoriskt brukar det bli en inlämningsuppgift och så även denna gång. Jag fick istället skriva ner mina svar och lämna in dem, men det gick ju bra. Även om vi har läst en del om muskler m.m. i kursen "Våra livsmedel" förra året, är det aldrig fel med repetetion. Det är skrämmande att man glömmer så mycket som man faktiskt gör, men det är nog oundvikligt. Uppenbarligen går ju allt mycket snabbare att lära sig andra gången och förhoppningsvis kommer man också ihåg det längre.


Meat Science är förresten den sista delkursen på hela utbildningen, så sedan är det bara exjobbet kvar. Jag kan ha sagt det innan, men tiden har verkligen gått fort!

Valborg - Uppsalastudenternas största högtid

Valborg är utan tvekan Uppsalastudenternas största högtid. Det är dagen då hemmabyggda flottar tävlar i Fyrisåns forsande vatten, mobiloperatörernas nät blir överbelastade i timmar, festande studenter köper champagne och sprutar det över sina kompisar, Carolinabacken fylls med vita studentmössor och Ekonomikumparken invaderas av studenter i hundratal. På kvällarna är studentnationerna överfulla och jag är glad att jag inte tillhör dem som måste städa Uppsalas parker dagen därpå. Oavsett om man föredrar att festa utan upphåll i två dagar eller att i lugn och ro inta champagnefrukost och sedan ha picnic i parken eller lyssna på när OD sjunger in våren, vågar jag påstå att Valborg är bäst i Uppsala. Och kanske i synnerhet om man är student.

I backen ovanför Värmlands nation hade man god utsikt över studenternas s.k. champagnegalopp.

En bråkdel av besökarna i Ekonomikumparken. För de som inte upplevt det kan det närmast beskrivas som en slags gemensam picnicfest med musik från alla håll.

Vita studentmössor på såväl unga som gamla i backen vid Carolina Rediviva.

Förra årets flottrace i Fyrisån (jag missade årets upplaga)

Krämiga delikatesser

Cambozola, Saint Albray, Maasdammer, Pecorino... Ja, det var fyra av de ostar som ingick i ostprovningen idag. Ostprovningen tillhörde den kursen vi läser nu, Animal Food Science, och det var ett utmärkt tillfälle att lära sig lite mer. Jag lär nog inte få möjlighet att smaka på över 20 ostsorter samtidigt igen. Två ostar vid namn Délice de Bourgogne och Gruyère föll mig särskilt i smaken, medan andra var mindre goda (Jag kan nog ha gjort ett par grimaser vid bordet, i synnerhet efter att ha smakat på en viss schweizisk ost...). Våra egentillverkade mögelostar hade för övrigt blivit klara också och det var dags att provsmaka även dem. På ytan såg de rent oaptitliga ut, som mögliga tegelstenar, men inuti var de vita, krämiga och fina. Och till och med jag, som annars inte är särskilt förtjust i mögelost, tyckte om smaken.

Ostarna uppdukade på bordet

Det blev livliga och roliga diskussioner kring bordet om smakerna och åsikterna gick isär ganska rejält i vissa fall

Våra egentillverkade mögelostar - goda trots utseendet

...och så här såg de ut inuti

Kryddor som ser dagens ljus

Jag har skrivit det förut men jag påpekar det igen - man blir yrkesskadad innan man börjat jobba. Eller kanske ska jag kalla det inspirerad i det här fallet. Efter gräddlabben ville fler än jag prova att göra eget smör hemma, efter surdegslabben var jag väldigt nära att sätta en egen surdeg och efter föreläsningar om tillsatser i livsmedel går jag och granskar innehållsförteckningen mer noggrant än vanligt. Innan jag började här tyckte jag visserligen att det var viktigt att laga mat från råvaror och undvika halvfabrikat, men inte riktigt i den här omfattningen. För andra året i rad bestämde jag mig nyligen för att odla egna kryddor och både basilikan och gräslöken är nu på väg upp. Inte för att jag på något sätt tror att jag kommer att bli självförsörjande på kryddor eller någon annan mat heller för den delen, men lite skoj är det allt ändå :-)

Basilika som sträcker sig mot solljuset. I sommar kommer den förhoppningsvis att sluta som pajdekoration eller i någon god pastarätt.

I påsktider

Påsklov? Japp! Ledigt? Nej, inte riktigt... Naturligtvis lyckas jag boka upp i princip varenda dag av påsklovet med extrajobb och annat, men ett par dagar är i alla fall avsedda för tentaplugg. Nästa vecka är det tenta i första halvan av den kurs vi läser nu, Animal Food Science. Så det är mjölk jag ska fokusera på att lära mig allt (nåja, nästan) om. Att vi fick ha med anteckningar och böcker till förra tentan var något som hörde till ovanligheterna, så denna gång blir det till att ha informationen i minnet istället. I många tidigare kurser har vi fått ut övningstentor, så även i denna kurs, och det kan vara bra att ha något att utgå från. Det finns ju hundratals sätt att plugga och jag tror att man helt enkelt måste prova sig fram för att hitta det som passar en bäst. Vissa pyntar väggarna med anteckningar. Jag har inte testat det än men det kan säkert vara effektivt. Andra läser och läser och läser, tills faktan till slut sitter. Det är ju väldigt individuellt vilket som ger bäst resultat, och för min del tänker jag börja med att gå igenom alla anteckningar från föreläsningarna och skriva en sammanfattning över det. Sedan gör jag ett antal frågor utifrån det, till mig själv, och övar på dem. Därefter får jag se hur jag ska gå vidare, huvudsaken är att man har någonstans att börja. Vad passar förresten bättre att avsluta med än en påskhälsning? Glad påsk allihop!

På besök i mejeriet

Kvart över åtta i morse skulle vi befinna oss på parkeringen utanför biblioteket. Det var dags för en busstur norrut och studiebesök på Gefleortens mejeri i Gävle. När vi kom dit fick vi förklarat för oss hur produktionen gick till för att efteråt få se det med egna ögon. Dagen innan hade vi haft en föreläsning om just detta för att vi skulle hänga med lite bättre i hur saker och ting fungerade.

I de obligatoriska, mycket snygga, vita skyddskläderna får vi berättat för oss om filmjölken och yoghurten som förvaras i de stora tankarna.

Detta är en separator. Här separeras skummjölken från grädden. I ett senare steg blandas dessa två ihop igen, men i olika proportioner beroende på vilken fetthalt produkten ska ha.

Med denna tar man bort luften ur produkten

Nypaketerad mjölk

Här paket med grädde. Datumet sprayas på förpackningen med den lilla maskinen som syns i bild.

Sve....engelska?

"....and the farmer gets the highest betalningen". Jag sitter och läser igenom mina anteckningar från dagens föreläsning om mjölkkvalitet. Ja, det blir en hel del svengelska och det ser inte klokt ut i efterhand. Men för att få med så mycket som möjligt antecknar jag det som går snabbast, det som jag hör och det som hjärnan hinner översätta till svenska. Så, hur är det egentligen att läsa kurser på engelska? Jag var absolut ingen expert på engelska när jag började på den här utbildningen. Tvärtom, jag tyckte inte om att prata engelska för fem öre, än mindre lyssna på det. Och jag undrade naturligtvis om det ens var möjligt att förstå engelska föreläsningar i cellbiologi eller att läsa kemilabsinstruktioner på ett annat språk än svenska. Men det gick naturligtvis bra. Jag känner ingen som misslyckats på grund av engelskan, av den enkla anledningen att man vänjer sig. Man vänjer sig vid att höra, prata och skriva på engelska, oavsett vilken nivå man börjar på. Och man får stå ut med att läsa "ändrad milk composition" och "cellerna are stained" i sina anteckningar.

Nyttiga bakterier

Idag hade vi en föreläsning om bakteriekulturer som tillsätts i mejeriprodukter av olika anledningar. Alla bakterier har ju olika egenskaper och passar därför olika bra beroende på hur man vill att det färdiga livsmedlet ska vara, t.ex. med avseende på smak och viskositet. Vi lärde oss också lite mer om probiotika - bakterier med hälsofördelar - som man kan tillsätta i bland annat yoghurt. Vi hade ytterligare en labb i tisdags, den här gången om mjölkkoagulering, jag har lagt in lite bilder här nedanför. Tanken var att vi skulle tillsätta två olika löpe (enzymer) till mjölk och mäta tiden innan mjölken började koagulera. För att kunna räkna ut löpets påverkan på koaguleringen gjorde vi först spädningsserier och sedan lite beräkningar, för att slutligen föra in resultatet i en graf. Till vänster: Vi hade proverna i vattenbad för att värma dem. I varje provrör tillsatte vi sedan löpe, blandade försiktigt och mätte tiden innan mjölken började koagulera (som man kunde se som små vita prickar på insidan av provrörsglaset). Till höger: Vi förde sedan in värdena i en graf för att tydligare kunna se vad enzymerna hade för påverkan.

Från en mejeriprodukt till en annan

Från att ha labbat med mögelost har vi nu gått över till en annan mejeriprodukt - grädde. Och idag ägnade vi ett par timmar åt att vispa och provsmaka olika gräddsorter vid olika temperaturer för att se om det blev någon skillnad. Och skillnad var det definitivt, både i smak, färg och konsistens. Efter att ha smakat på nio olika gräddprover flera gånger om, känns det just nu som att jag helst vill undvika grädde i flera månader. Det blev för mycket, trots små skedar... Jag måste också säga att det verkligen är roligt nu när det är livsmedelsknutna labbar, även om det inte är särskilt avancerat att vispa grädde. Däremot ska vi träffas igen för att diskutera varför saker och ting blev som de blev och då kommer det ju bli lite mer ingående.

De tre gräddproverna vi använde. Vi vispade var och en av dem när grädden stått i kylskåp, i rumstemperatur respektive i ett 40-gradigt vattenbad.

Och här är alla prover :) Uppifrån och ner: vispade vid 40 grader, rumstemperatur respektive kylda. Från vänster: Milda visp 20 %, Kelda mat 27 % och Arla vispgrädde 40 % fett. De proverna som var 40 grader varma gick inte att vispa, utan de förblev som synes flytande. Alla i gruppen kunde enas om att vispgrädden med 40 % fetthalt var överlägset godast, följt av Keldas 27 %. Mildas med 20 % fetthalt hade dock ett fint utseende, som maräng. Tyvärr höll inte smaken samma klass som äkta vispgrädde, men man kan inte få allt.

Arlas vispgrädde var också den som vi fortsatte att vispa för att sedan tillsätta lite salt och ha på riskakor. Japp, det är smör. Gott blev det också!

Konsten att göra en mögelost

I förrgår fortsatte vi med labben som vi påbörjade i tisdags. Ostmassan hade fått vila över natten och förutom att den nu möjligen var lite mer hopsjunken, såg den likadan ut som när vi lämnade den. Den här gången skulle vi göra hål i osten med hjälp av en spik, för att möglet ska kunna växa. Ju fler hål, desto mer mögel i den färdiga osten. Dock kom vi ganska snabbt fram till att ingen i vår grupp var särskilt förtjust i mögelost och därmed blev det heller inte speciellt många hål gjorda. Och även om det nog inte blir någon större smakbit för min del ska det ändå bli spännande att se och smaka på ostarna när de blir färdiga.

Bilden: Ostmassan som vi skulle göra hål i för att möglet ska kunna växa.

Idag kom förresten resultatet av tentan och jag är verkligen nöjd, och nu kan jag pusta ut. Även om det känns bra när man skriver den stämmer det ju inte alltid. Nu ser jag fram emot helgen, som kommer bjuda på en del att göra som vanligt. Det är planering av sommaren som gäller plus att jag ska kika lite på en idé inför ex-jobbet till hösten.

Osttillverkning

Idag har vi haft ostlabb. Det tog några timmar och vi är inte klara än. I morgon efter föreläsningen ska vi fortsätta vår tillverkning av mögelost. Det var inte komplicerat, men det var väntan, väntan och ännu mer väntan... Efter drygt tre timmar var vi klara med de första momenten (största delen av tiden hade dock ägnats åt rast och fika eftersom mjölken skulle vila med jämna mellanrum).

Bilder från labbsalen. Överst: Mjölken har kokats upp och är i vattenbad. Vi tillsätter grädde och filmjölk. Mitten: Mjölken har koagulerat lite och vi skär kuber (s.k. brytning). Nederst: Under omrörning tar vi bort en del av vasslen som bildats.

Massan silas och läggs i plastformar.

Havrekärnor med avenantramider

I fredags hade vi våra projektpresentationer. Det är ju alltid svårare att presentera någon annans arbete (där man inte har någon annan bakgrundsinformation än det som står på postern), men det gick bra ändå. Vår grupp fick i uppgift att berätta om avenantramider, ett ämne som finns i havrekärnor. Om man blötlägger havrekärnorna i olika pH kan innehållet av de här avenatramiderna öka och det var alltså vår uppgift att redogöra för detta med hjälp av olika diagram.

Vår poster om hur enzymer och emulgeringsmedel påverkar brödvolymen

En annan grupp övar inför presentationen

Arbetet med postern färdigt

Idag skickade vi in projektarbetet om enzymers och emulgeringsmedels påverkan på bröd. Vår handledare ska läsa igenom texten innan vi kan sätta upp allt som en poster nu på fredag. Vi har fått en del hjälp av handledaren med statistiken och statistikprogrammet som vi använder till graferna eftersom vi inte har gått igenom alla funktioner tidigare. På torsdagen ska vi sätta upp postern och läsa in oss på en annan grupps arbete. För omväxlings skull ska vi alltså inte presentera vårt eget projekt.

Att vi redan är färdiga med postern innebär att vi har en och en halv dag att ägna åt att ta fram ny statistik till kandidatarbetet. (Om någon undrar varför kandidatarbetet inte är färdigt ännu beror det på att ett kandidatarbete i vanliga fall är på 15 hp, men detta kommer att bli 15 + 15 hp och därmed ta ganska mycket längre tid.) Vi har tidigare räknat på hur mycket järn och zink de intervjuade i Vietnam fått i sig via kosten, men nu ska vi också titta på vilka livsmedelsgrupper som bidrar mest till intaget. Det ska bli intressant att se.

Att damma av sina statistikkunskaper

Nu är tentan avklarad och vi har börjat jobba med kursens projekt. Tentan känns bättre och bättre ju mer jag tänker på den. Ibland kan ju ens föraningar vara helt uppåt väggarna, men jag håller tummarna för att resultatet blir som jag hoppas.

I måndags fick vi ett projekt att arbeta med. Det är fortfarande samma kurs, men projektet ligger för en gångs skull efter tentan (och inte precis innan eller under tentaperioden, som det i vanliga fall brukar hamna). Jag tycker det är jättebra att vi kunde koncentrera oss på tentan först och nu få börja med något nytt, i synnerhet då detta projekt är ganska fristående från resten av kursinnehållet och faktiskt inte behövde göras tidigare. Vi har fått ett stort antal värden i Excel från ett försök om brödbakning och ska nu räkna ut hur stor inverkan olika enzymer och emulgeringsmedel har på till exempel brödvolym och brödets klibbighet. Nu är det alltså dags att damma av statistikkunskaperna vi införskaffade oss under årskurs 2 och återigen börja använda orden signifikans, p-värde och frihetsgrader. Om mindre än en vecka ska våra kunskaper och beräkningar ha resulterat i en poster.