Ute i byarna

Nu har de riktiga intervjuerna äntligen börjat och vi har varit ute i byarna under några dagar. Det har blivit ett antal obligatoriska stopp hos den man som är ansvarig för byn, eftersom vi behöver hans tillåtelse för att intervjua.

Vi har delat in oss i två grupper för att hinna med fler intervjuer. De vietnamesiska studenterna frågar och skriver och vi följer med mha en engelsk version. Allt flyter generellt på bra och vi har hunnit med fler intervjuer per dag än vad vi från början tänkte oss.

Något som är ganska lustigt är att vissa som blir intervjuade ofta är helt övertygade om att även jag kan vietnamesiska och pratar ofta och gärna med mig. De frågar varifrån jag kommer och vissa undrar om jag har kommit hit för att hitta en vietnamesisk man att gifta mig med. Det brukar ta ett tag innan de inser att jag inte fattar ett dugg av frågorna. Men de ler stort och verkar tycka att det är lika roligt ändå.

Testintervjuer och matlagning

Den här veckan har vi gjort testintervjuer med personal från institutet, för att ta reda vilka av våra frågor som fungerar och vilka som inte fungerar. Så efter ytterligare förbättringar har vi nu alltså ett färdigt formulär på både engelska och vietnamesiska. Vi har börjat känna igen fler och fler av de vietnamesiska maträtter som står nedskrivna i formuläret, men det blir ofta fel när vi försöker uttala orden.
Planeringen har ändrats lite, men på måndag ska vi förhoppningsvis åka till den första byn och göra intervjuer.

Igår fyllde en av de vietnamesiska studenterna år och vi blev hembjudna till hennes studentlägenhet. Först gick vi till matmarknaden och letade ingredienser och sedan gjorde vi färska vårrullar ihop med hjälp av rispapper. Till efterrätt åt vi en soppa gjord på kokta bönor, pumpa, jordnötter och socker.
Det var väldigt roligt att få se studentlägenheterna här i Hanoi och förstås också att laga vietnamesisk mat tillsammans.

Arbetsskadad...

Olika slags gröna bladgrönsaker - väldigt vanligt i Vietnam.

Bakom ligger fläskkött och friterade små fågelägg.

Jag har helt klart blivit lite arbetsskadad innan jag ens börjat jobba... Innan jag började på agronomprogrammet skulle jag aldrig få för mig att diskutera glutamatinnehållet i middagsmaten eller hur mycket socker som måste ha tillsatts i yoghurten. Nu pratar vi om det flera gånger om dan.

Jag gillar den vietnamesiska maten! Det enda som är lite svårt att vänja sig vid är att de verkligen äter allt här. Och då menar jag allt! Bjuds det på räkor knaprar de glatt i sig HELA räkan, inklusive huvud och skal. Om man beställer kyckling ligger naturligtvis alla delar av fågeln på tallriken - även huvud och fötter. Inälvor är inte så ovanligt och på de lokala matmarknaderna kan man dessutom hitta allt från färska grisfötter till levande sköldpaddor i små burar. Häromveckan blev vi bjudna på svintunga. Trots att jag gärna smakar på ny mat måste jag erkänna att jag hoppade över den delikatessen....

Ultuna --> Hanoi

Den här våren har jag bytt ut Ultuna mot Hanoi - Vietnams varma och stressiga huvudstad. Anledningen är att jag och en klasskompis sökte en så kallad Minor Field Study i höstas, och fick möjligheten att åka hit för att göra vårt kandidatarbete.

Här ska vi göra intervjuer med lokalbefolkningen om deras matvanor och sedan skriva vårt arbete om näringsintag. Vi har precis läst klart kursen Human Nutrition, den har varit till stor hjälp. Den här veckan håller vi på att förbereda intervjuerna och om allt går som planerat ska vi ut till byarna nästa vecka. Spännande =)
Vi har fått mycket hjälp av våra handledare, och vi kommer att samarbeta med ett par vietnamesiska studenter som också ska skriva sitt kandidatarbete samtidigt. De kommer vara med ute i byarna när vi gör våra intervjuer.

Förra veckan var vi på National Institute of Nutrition här i Hanoi och pratade med dem om projektet. Institutet går väl närmast att jämföra med en blandning av Livsmedelsverket och en vårdcentral för barn - intressant! Vi kunde också konstatera att Vietnam har en egen version av matpyramiden.

Vietnamesisk mat är för övrigt ett kapitel i sig - det får bli nästa gång!

Ha det bra!